10 mytor om skor

10 mytor fötter, skor och sulor

 

 

10 myter om fötter, skor och sulor
Genom åren har ett antal seglivade myter uppstått. Ibland kan de härledas någon mindre okontrollerad studie, ibland kan man misstänka vinstintressen från industrin skapar och bibehåller myter. Inom svensk sjuk- och hälsovård bör man arbeta evidensbaserat, vilket innebär att man vägleds av stora välgjorda vetenskaplig studier. Detta tankesätt har dock ännu inte haft något större inverkan inom området fötter, skor och ilägg (fotbäddar).

Läs mer om hur man kan nyttja ditt friskvårdsbidrag till skor.

1. Ju dyrare löparskor, desto bättre skydd mot skador
2. Individuellt avgjutna sulor i skorna förebygger skador
3. Tydlig benlängdsskillnad ska alltid kompenseras med iläggssula
4. Mjuka skor ger sämre balans, och ökar skaderisken
5. Fotens konstruktion är enklare än handens
6. Att välja sko efter fotens utseende minskar skaderisken
7. Det är alltid bättre att springa på framfoten. Och helst barfota.
8. Att vara ”plattfot” innebär ökad risk för skador
9. Har man höga fotvalv är man en ”supinerare”
10. Ortopeder brukar tillverka fotbäddar.

1. Ju dyrare löparskor, desto bättre skydd mot skador
Forskning visar att det snarast finns ett omvänt samband (1-3). Dyra och ”avancerade” löparskor ökar risken. Orsaken vet man inte, men man misstänker att olika ”gas –och luftdämpningsystem” ger en för snabb ”rekyl”. En annan teori är att ”hålfotsstödet” ökar belastningen på underbenet (4)
Läs mer>>

2. Individuellt avgjutna sulor i skorna förebygger skador
Senare stora forskningsstudier har visat att denna typ av ilägg (fotbäddar) snarast ökar skaderisken (6). Orsaken är inte helt fastlagd, men man vet att fotens utseende i vila inte motsvaras av vad som händer i foten under gång, eller löpning (7). Därför är det är viktigt att göra en biomekanisk undersökning under rörelse och utforma ilägget efter det. Dessa fotbäddar minskar skaderisken (8).
Läs mer >>

3. Tydlig benlängdsskillnad ska alltid kompenseras med iläggsulor
Eventuell benlängdsskillnad ska alltid undersökas vid tillverkning av fotbäddar och vid fotrelaterade skador. Man ska även göra en medicinsk bedömning ifall benlängdsskillnaden är ”anatomisk” eller ”funktionell” (5). En funktionell benlängdsskillnad ska aldrig kompenseras (ger värre symptom) medan en anatomisk benlängdsskillnad bör ofta delvis kompenseras med sula eller skor. Dessvärre är det inte ovanligt att människor med funktionell benlängdsskillnad har utrustats med en kompenserade iläggssula. De ska istället ha behandling av kompetent vårdgivare (sjukgymnast, naprapat, kiropraktor, osteopat).
Läs mer >>

4. Mjuka skor ger sämre balans, och ökar skaderisken
Det stämmer att mjuka skor ger sämre balans initialt (9-10), men samtidigt ger de en utmärkt balansträning. På längre sikt tränas dessutom muskulaturen – både i foten (intrinsic) och underbenet (extrinic). Svag muskulatur anses ofta vara grundproblemet till de flesta fotrelaterade skador (11). En serie studier från 80-talet (12-14) som många hänvisar till visade att mjuka skor inte nödvändigtvis minskar stötdämpning. Men en ny undersökning på extremt mjuka skor (Joya m fl) visar istället att dämpning blir bättre genom att stöten tas upp under 3-4 gånger längre tid (Läs mer>>)

Det finns inget som visar att mjuka skor skulle öka skaderisken (dock kan de öka fallrisken hos gamla personer.) Ifall man överpronerar (kollapsande fotvalv vid gång) bör mjuka skor användas i ”upptrappande dos”, så att musklerna hinner stärkas. Annars riskeras träningsvärk i fötterna.

5. Fotens konstruktion är enklare än handens
Vi utsätter faktiskt foten för högre krav än handen. Foten ska både fungera stötdämpande, ge ett fast avskjut, fungera på alla underlag och ge information till balansorganen – samtidigt som vi belastar dem med ungefär 700 ton dagligen. Handen har förvisso en bättre finmotorik, men detta är faktiskt endast en träningssak (människor utan händer kan lära sig spela piano mm med tårna) . Leonardo da Vinci, konstnär och ingenjör, har sagt att fötterna är ett mekaniskt konstverk – han hade sannerligen rätt…
Läs mer >>

6. Att välja sko efter fotens utseende minskar skaderisken
Sportskotillverkare har hittat en nisch med att tillverka olika skovarianter som ska passa olika typer av fötter. Låga fotvalv (”pronerare”) ska ha sko som hämmar pronation (motion control) och höga fotvalv (”supinerare”) ska ha dämpande skor (cusioned). ”Normala” fötter ska ha stabila neutrala skor. Dessvärre visar studier ingen fördel av att välja sko efter fottyp (15-20) . Istället varnar forskare att välja skor på detta sätt (18-20.) Läs mer >>

7. Det är alltid bättre att springa på framfoten. Och helst barfota.
Som en reaktion på att forskningen visar att dyra löparskor inte förebygger skador har det vuxit fram en idé att man bör springa på framfoten och barfota (Barefoot Technology m fl varumärkesskyddade ”koncept”). Tanken är onekligen tilltalande, vi är inte födda med skor, och barn utan skor springer gärna på framfoten. Kanske passar detta människor som vuxit upp i ”löparkulturer” i Afrika, men med västerlandets hårda underlag, överviktiga befolkning med svaga fot- och underbensmuskler kan det vara svårt att få konceptet att fungera. I vart fall har skonindustrin hakat på trenden och säljer nu ”skor för barfotalöpning”och det hålls mängder med kurser.

8. Att vara ”plattfot” innebär ökad risk för skador
Det är inte själva plattfotheten som ökar risken för skador. Generellt sett tycks plattfothet snarast skydda mot skador (21-22). Har man en s k rigid plattfothet har man dock troligtvis en ökad skaderisk. Olika fötter är olika duktiga på att kompensera belastningar vid gång och löpning. Läs mer >>

9. Har man höga fotvalv är man en ”supinerare”
Det är ett förenklat tankesätt. Ofta är folk med höga fotvalv ”överpronerare” istället. Detta är ett led i fotens kompensation, som ser lite annorlunda ut från person till person. Läs mer >>

10. Ortopeder brukar tillverka fotbäddar
Ortopeder är kirurgläkare vars huvudverksamhet är operativa ingrepp. De arbetar inte med sulor. Ofta är det ortopedtekniker som tillpassar sulor. Förvisso finns det skickliga ortopedtekniker, men det är inte en skyddat yrkestitel (vem som helst kan kalla sig ortopedtekniker). Ortopedingenjörer kan däremot, efter 3 års högskoleutbildning, numera ansöka om att bli legitimerad vårdgivare.

Läs mer om hur man kan nyttja ditt friskvårdsbidrag till skor.

Referenser:

Artikeln är tagen från: Fotcentrum.se